Kritik mot spel på kredit

Det är uttryckligen förbjudet att erbjuda spel om pengar på kredit. Det följer av en regel i den nya spellagen. Emellertid gäller denna regel endast för nätcasinona och spelbolagen med licens. Dessa aktörer får inte erbjuda någon form av kreditlösning i egen regi. Det finns dock inget i lagen som säger att spelbolagen inte får erbjuda kreditlösningar via tredje part.

Idag finns två sätt att spela på casino på kredit. Det ena är insättning mot faktura via tjänsten Zimpler. Det andra är att helt enkelt göra insättningar med kreditkort. Nyligen har frågan om spel på kredit blivit lite extra aktuell. Media har uppmärksammat fenomenet och den eventuella kopplingen till spelmissbruk har varit rejält på tapeten på sistone.

Kraftig kritik mot Zimplers betallösningar

Zimpler är en betallösning som i mångt och mycket kan klassas som en schweizisk armékniv för insättningar på nätcasino. Denna betallösning fungerar nämligen med ett antal olika betalningsmetoder. Förutom direktbankinsättning, Swish och insättning med kort kan man välja att sätta in mot faktura.

Just Zimplers tjänst för betalning mot faktura har uppmärksammats av bland annat Aftonbladet. I en granskning har man identifierat att omkring 730 spelare har hamnat hos Kronofogden på grund av obetalda fakturor från Zimpler.

Zimpler har inte varit sena med att bemöta kritiken. Man menar bland annat att man gör omfattande kreditkontroller på dem som ansöker om att betala mot faktura. Man framför också att det finns funktioner på plats för att förhindra att ärenden går hela vägen till Kronofogden.

Observera: Här på Casinotopplistan.com uppmanar vi alltid till försiktighet och ansvarsfullt spelande. Utifrån det perspektivet menar vi att alla bör undvika spel på kredit.=

Utredning är på gång

Spelinspektionen har dragit igång en utredning för att titta närmare på frågan om spel på kredit. Här är fokus på frågan om spelbolagen och nätcasinona ska anses ha ett ansvar i förhållande till betalningslösningar för spel på kredit.

Det är inte spikat när utredningen ska vara klar. Emellertid kommer frågan förmodligen utredas snabbt med tanke på hur ”het” den är.

Frågan har kommenterats av civilminister Ardalan Shekarabi, som är den minister som har den nya spelregleringen i sin ministerportfölj. Han menar att man måste låta utredningen ha sin gång och att lagförslag får diskuteras om utredningen kommer fram till att en inskränkning i möjligheten att sätta in mot faktura bör komma till stånd.

Spelinspektionen

Zimpler vs. kreditkort

Det är, i vår mening, något märkligt att det endast är betalningstjänsten Zimpler som det stormar kring. Rent tekniskt är det ju ingen skillnad mellan fakturabetalning via Zimpler och fakturabetalning på ett kreditkort. En anledning till att kreditkorten inte (ännu) har uppmärksammats kan vara att de är en så naturlig del av vår ekonomiska vardag. Det är betydligt lättare att attackera en betaltjänst som är specialiserad på betalningar på nätcasino.

Om utredningen kommer fram till att det inte ska vara möjligt att kringgå lagens kreditförbud, kommer kreditkort också att falla under ett förbud.

Bråda dagar för utredarna på Spelinspektionen

Den nya myndigheten Spelinspektionen har bråda dagar just nu. Frågan om krediters vara eller icke vara på svenska nätcasinon är bara en av många frågor man har att brottas med.

Den stora utmaningen ligger i att konkretisera spellagens regler, och det snabbt. Lagen är medvetet mycket övergripande formulerad och den ger endast de största ramarna för hur spel får bedrivas i Sverige.

En fråga som är mycket aktuell är hur bonusar får utformas. Många nätcasinon har gjort egna tolkningar av principerna för att kunna erbjuda spelarna något mer i belöningsväg än bara den enligt lagen helt tillåtna välkomstbonusen. Ett resultat av regeltolkningen är så kallade cashbacks. Ett annat är lojalitetsprogram med fria gåvor till alla spelare.

En annan fråga som måste stötas och blötas är tolkningen av lagens regler om ”måttfull reklam”. Riktlinjer kring detta saknas i princip, förutom de regler som generellt gäller exempelvis enligt marknadsföringslagen.