Var tionde 16-åring spelar om pengar på nätet

Att var tionde 16-åring spelar om pengar är alarmerande

Spel om pengar har blivit en integrerad del av ungas vardag, långt innan de når den lagliga åldersgränsen. I en ny debattartikel varnar Anders Håkansson, professor i spelberoende vid Lunds universitet och överläkare vid Beroendecentrum Malmö, för en oroväckande utveckling.

Siffrorna visar att spelandet inte bara är utbrett bland gymnasieelever, utan att det ofta sker på de mest beroendeframkallande plattformarna.

Ungas spelande normaliseras före 18-årsdagen

Vi har redan tidigare sett hur elever spelar om pengar under skoltid. Den statistik som Håkansson nu presenterar är slående. Var tionde 16-åring spelar om pengar online i nuläget.

Bland killar är siffran för riskabelt spelande 13 procent, medan fem procent av tjejerna ligger i riskzonen. När eleverna väl fyller 18 år ökar problemen markant; då uppvisar var sjätte elev ett riskabelt spelbeteende.

Det handlar inte bara om oskyldiga småinsatser. Sportbetting är den vanligaste formen, där 20 procent av 16-åringarna har satsat pengar.

Att så pass unga individer får tillgång till dessa tjänster indikerar stora brister i hur åldersgränser upprätthålls och hur aggressivt spelmarknaden når ut till minderåriga.

Spelpaus räcker inte som skydd

Sverige har i dag systemet Spelpaus, där över 130 000 personer valt att stänga av sig själva från lagligt spel. Men forskningen vid spelberoendemottagningen i Skåne visar på en dyster verklighet, och det är att systemet läcker.

Hela 80 procent av patienterna hade aktiverat en spelpaus, men en majoritet av dessa återföll ändå i spel under avstängningsperioden.

Detta beror främst på förekomsten av spelsajter utan licens. Dessa aktörer opererar utanför svensk lagstiftning och respekterar inte de avstängningar som görs via Spelpaus.

För en person med ett djupt beroende blir dessa olagliga sajter en farlig flyktväg när de svenska skyddsmekanismerna blockerar det lagliga spelandet.

Ett rop på hjälp som samhället ignorerar

Enligt Håkansson bör en självavstängning ses som ett rop på hjälp. I dagsläget är dock Spelpaus en rent teknisk åtgärd utan automatisk koppling till vård eller rådgivning. För att få full effekt måste en avstängning leda till att individen erbjuds strukturerat stöd och behandling.

Problemet förstärks av att tillgången till vård är kraftigt begränsad. Trots att mellan 30 000 och 40 000 svenskar beräknas lida av ett spelberoende, får endast omkring 1 000 personer per år en diagnos inom specialistsjukvården.

Många kommuner och regioner saknar fortfarande de resurser och den expertis som krävs för att erbjuda evidensbaserad behandling.

Tre steg för att vända utvecklingen

För att skydda unga och hjälpa de som redan fastnat i beroende föreslår Håkansson tre centrala åtgärder:

1. Stoppa de olicensierade aktörerna. Staten måste agera kraftfullare för att blockera illegala spelsidor som aktivt riktar sig mot skyddsvärda grupper.
2. Utveckla Spelpaus. Systemet måste breddas så att en avstängning per automatik kopplas samman med rådgivning och återfallsprevention.
3. Rättvis vård i hela landet. Regioner och kommuner måste prioritera tillgängligheten till specialiserad vård så att vetenskapligt förankrade metoder finns tillgängliga för alla, oavsett bostadsort.

Utan dessa krafttag riskerar vi att se en generation unga vuxna som går in i vuxenlivet med skulder och ett tungt beroende som kunde ha förebyggts med rätt insatser i tid.