Kammarrätten upphäver domen mot ATG och sänker avgiften

Spelinspektionen ingriper mot ATG

Det var redan 2022 som Spelinspektionen beslutade att AB Trav och Galopp (ATG) skulle få en varning, samt även tilldelas ett bötesbelopp på 6 miljoner kronor.

Problemet i fallet med ATG var att de brustit i juridisk efterlevnad, med tanke på att de inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att proaktivt motverka penningtvätt och terrorism.

Vidare ansåg Spelinspektionen inte att denna brist var av tillfällig art, utan att den istället har varit systematisk från och med början av 2019 fram tills slutet på 2021.

Spelinspektionen har specifikt anmärkt på att de åtgärder som ATG faktiskt hade implementerat varit både passiva och sena.

Med det sagt valde inte Spelinspektionen att återkalla själva licensen, eftersom allvarlighetsgraden enligt dem inte hade nått denna nivå.

ATG har en för branschen relativt hög omsättning och därför slog Spelinspektionen fast att bötessumman skulle bli 6 miljoner kronor.

Bristfällig kundkännedom hos bolaget

Spelinspektionen fattade misstanke om att allt inte stod rätt till, och gjorde därför ett urval på 13 kunder som de därefter undersökte. Urvalet baserades på bl.a. följande kriterier:

• Personer som gjort flest antal insättningar.
• De som satt in de högsta beloppen.

Denna kontrollmyndighet tittade därefter på hur god kundkännedom ATG haft rörande dessa personer, vilket utgör grunden för att en riskprofil ska kunna upprättas.

I speciellt 8 fall förekom anmärkningsvärda och höga transaktioner. Dessa 8 personer hade sammanlagt gjort överföringar på 68 miljoner kronor.

De åtgärder för att förbättra kundkännedomen som hade gjorts från ATG:s sida ansågs av Spelinspektionen ha gjorts alltför sent.

Respons från ATG och implementerade åtgärder

Från ATG:s sida menade man att det hade förekommit en del brister i hanteringen, men att de inte delade uppfattningen om sakens allvarlighetsgrad.

”3 § Vid riskklassificering av kunden kan ovanliga eller irrationella spelmönster, ovanligt stora transaktioner och ovilja att svara på kundkännedomsfrågor tyda på hög risk, liksom när tveksamhet råder avseende sätt och underlag för identifiering av kunden eller liknande.” /SIFS 2019:2

Vidare menade ATG att deras implementerade åtgärder hade utgjort en tillräcklig korrigering av felstegen, samt att deras arbete mot penningtvätt är betydligt mer extensivt än det som belysts i Spelinspektionens rapport.

Spelbolaget tog upp att en av kunderna exempelvis fick sitt konto stängt efter att det hade uppdagats felaktigheter. Därutöver belyste man införandet av ett effektivt ärendehanteringssystem.

Från Spelinspektionens sida höll man dock inte med om att de poängterade åtgärderna varit tillräckliga.

Överklagan till förvaltningsrätten och kammarrätten

Efter att Spelinspektionens dom hade fallit valde ATG att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Denna instans valde därefter att fria spelbolaget, eftersom de inte såg överträdelserna som allvarliga och/eller systematiska i den utsträckning som Spelinspektionen hade hävdat.

Därefter tog Spelinspektionen ett ytterligare steg och överklagade ärendet till kammarrätten, vars bedömning sedan skiljde sig avsevärt från förvaltningsrättens.

Kammarrätten gick därmed på Spelinspektionens ursprungliga linje och slog fast att det var korrekt att ge en varning. Dock sänktes själva bötesbeloppet till 3 miljoner istället för 6 miljoner kronor.