Hur genetisk sårbarhet påverkar spelberoende

Genetiken påverkar många delar av våra liv och enligt en avhandling som lagts fram i Västerås har det nu blivit ännu tydligare att den också kan ha en stor betydelse när det kommer till vilka som löper större risk för spelberoende.

Något som studien lade stor vikt vid var hur dopaminreceptorer påverkar hur olika individer reagerar i de situationer som de hamnar i. Detta är förstås inte helt oviktigt när det kommer till spelberoende.

I relation till detta vill vi också påpeka vår syn på ovanstående, vilket är att detta också bör ha en påverkan på hur stor risk unga har för att hamna i spelberoende.

Vi har exempelvis tidigare rapporterat om hur elever spelar om pengar på skoltid, och den forskning som nu har lagts fram bör vara av hög relevans i ett sådant fall.

Faran med nästanvinster

Ett fenomen som kanske låter nytt för dig som läsare är ”nästanvinster”. En nästanvinst är som det låter en vinst som nästan inträffade.

Det som dock händer i den mänskliga hjärnan i relation till detta är att hjärnan tolkaren förlusten som att vinsten ändå är nära. En sådan uppfattning går såklart inte i linje med verkligheten, eftersom det inte är så statistiska utfall fungerar.

Vad som är intressant med nästanvinsterna är att den fysiologiska effekten i hjärnan faktiskt blir ännu mer påtaglig än ifall det hade varit en riktig vinst, och personen blir därmed också mer sporrad att fortsätta med spelandet.

Använd forskningsmetod

Under studiens gång undersöktes 270 unga vuxna, och det är därför delvis som studien har så stor relevans i relation till vår tidigare nämnda artikel ovan om unga som spelar när det är skoltid.

För att samla in nödvändig data mättes bl.a. följande:

• Hudkonduktans (hudens elektriska ledningsförmåga)
• Hjärtfrekvens

Det gjordes vidare en analys av personernas DNA, för att kunna dra kopplingar rörande hur genetisk sårbarhet påverkar spelberoende.

Komparativ studie mellan människor och råttor

I anslutning till studien på människor gjordes det även en liknande undersökning med råttor, och det var här som man kunde se skillnader på hur människor och råttor bemötte situationen.

De undersökta råttorna utvecklade stabila spelstrategier som sedan inte förändrades, medan människorna testade att byta mellan olika strategier trots att de stötte på kontinuerliga förluster.

Slutsatsen som forskarna gjorde efter denna observation var att det bara var människorna som i slutändan tolkade förluster som nästanvinster. Enligt studien är därmed människor mer i riskzonen för spelberoende.

Implikation för vidare studier

270 unga vuxna undersöktes genom att man tittade på både deras DNA och andra relevanta faktorer såsom hjärtfrekvens och hudens ledningsförmåga. I samband med detta gjordes det dessutom en komparativ studie med råttor.

Ett genomgående koncept i avhandlingen var det som brukar kallas för nästanvinster, vilket innebär att hjärnan tolkar förluster som vinster som nästan skedde. Det framkom att det bara var människorna och inte råttorna som gjorde denna koppling.

Denna inledande studie om hur genetisk sårbarhet påverkar spelberoende har definitivt varit intressant. Med det sagt finns det såklart mycket mer att hämta inom detta forskningsområde, och vi ser fram emot vidare utredningar inom ämnet.